Namnet Bröttjärna
I fråga om hur namnet Bröttjärna uppkommit råder olika meningar. Forsslund antar liksom Ståhle1 att byn fått sitt namn efter sjön Bröttjärn. Förleden skulle kunna betyda bråte, hög av ris, vindfälle eller vål, vilket också Ola Bannbers antar.2 Forsslund fortsätter: "En gissning att andra stavelsen skulle vara järn efter de små blästorna förefaller mindre sannolik. Sjön har väl fått sitt namn långt innan stenbrottet och blästorna funnos".
Men det Gamla Bröttjärna låg ju under medeltiden nere vid åns utlopp i älven (se karta nedan). Skulle det ännu tidigare ha funnits ett Bröttjärna invid sjön? Eller var det möjligen så att Bröttjärna tidigt var beläget på båda dessa ställen, eftersom det fanns både fiskande jägarstammar och jordbrukande bönder.
Namnet på byn Bröttjärna har liksom i fråga om Säl skrivits på många olika sätt, t.ex. Brödierna i räntelängder från 1539-1545.
1 jordeböcker och domböcker från 1500- och 1600-talen varierar stavningen mycket. Så skrevs i jordeboken 1541 Brödtierna, 1550 brottierna, 1553 Bröttierna och 1580 Brodtierna. I domböckerna från tinget i Gagnef finns former som 1547 Brotierna, 1550 Brötierna, 1553 Bröttiernan samt från Alvsborgs lösen 1571 Brötierne.
I jordeböcker från 1600-talet finner man 1613 Brötierna, 1661 Bröötiarna och 1686 Bröd Tierna samt i en mantalslängd från 1643 Bröötierna.
Den vanligaste formen från och med 1700-talet är Brötierna. År 1815 har dock en storskifteshandling Brödkärna, kanske därför att man trodde att namnet kom av "bröd". Några normer för stavningen fanns ju ännu inte.3
1ULMA. Ståhle 1935.
2Forsslund 1928.
3I byn uttalas namnet Bröttjera (med kort ö och kort e och tydligt t före tjeljudet).
Källa:
Säl och Bröttjärna
Två gamla byar i Dalarna
