Historik

Under 1500-1700-talet fick barnen från Bröttjärna och Sähl gå till Gagnefs kyrka för att delta i kristendomsundervisning, som då hölls i samband med Högmässan. Det var lång och besvärlig vandring för både gamla och unga. Och på hösten och våren var älven ett farligt hinder på vägen.

Först i slutet på 1700-talet blev det möjligt att få undervisning i Mockfjärd (som låg mycket närmare) i den så kallade ”Prästskolan”. En präst kom vissa tider till Mockfjärd och hade undervisning i någon bondgård. Det var först år 1784 som Mockfjärdsborna blev ålagda att bygga en sockenstuga, som även skulle tjäna som skolhus.

Bröttjärnas byskola omtalas första gången år 1807 i en rapport till biskopen. Där kan man utläsa att det är 19 barn och att läraren heter Hellman. Där efter nämns inte någon skola i byn fören år 1864, men det finns en rapport från år 1851 om en skola i Nysähl för barn från By, Rista, Nysähl och Bröttjärna.

År 1842 kommer beslutet om obligatorisk ”Folkundervisning i Riket” vilket innebar att alla socknens barn skulle ha tillgång till undervisning i en Folkskola. Det innebar att det blev en tillströmning av barn till skolan, då socken även skulle bekosta fattiga barn skolgång.

Under den tiden skapades troligen också ”Skolrådet” med Kyrkoherden som ordförande, den hade det lokala ansvaret för Folkskolan.

År 1864 hör vi åter om en skola Bröttjärna, den var belägen i ett hus vid ”Pell Olles” (mellan Lars Ohlnèrs hus och vägen) och lärare var ”Hanses” Per Olsson. Läraren ”Hanses” Per Olsson bytte sedan namn till Per Sandberg, han var en märklig man. Han var krympling sedan födseln och fick släpa sig fram på händerna med bena hop vikta. Han var även urmarkare och ska även ha emigrerat till Amerika men återkom efter några år.

Från detta år förs även journal över skoleleverna, från Sähl 11 barn och från Bröttjärna 27 barn.

Från år 1865 var det skolrådet som ansvarade för anställningar och uppsägningar av småskolelärarna. Dess för innan var det byborna tillsatte och avsatte lärarna.

En tvist blev det mellan byborna och rådet vid tillsättningen av en lärare i Bröttjärna.

Rådet förordade en ”Högsved” Eric Andersson, eftersom han var av imponerande längd och äldre än medsökande. Den medsökande som byborna ville ha var ”Bengts” Matts Mattsson uppvuxen i Bröttjärna och som var liten till växten och levde i stor fattigdom.

Byborna vill ha honom bl.a. för att hjälpa honom i hans stora fattigdom. Byborna fick gehör för sin önskan och ”Bengts” Matts Mattsson blev tillsatt.

Före skolreformen hade det varit vanligt att byborna hade tillsatt knektar, krymplingar eller andra läskunniga som man hade förtroende för. 

År 1875 fick skolan en ny lärare från byn. Det var ”Smed” Anders Olsson, som varit på utbildning i Åhl. Han bytte sedan namn till Anders Östling.

Östling slutade sin tjänst år1907, men han hade dess för innan byggt till sitt hus med ett litet rum som tjänstgjorde som skollokal (nuvarande Anders Reijers hus). Utbyggnaden skedde efter att en skolinspektör dömt ut skolhuset vid ”Pell Olles”.

År 1905 på börjas bygget av ett nytt skolhus (Bystugan) och år 1907 var det klart, det hade då kostat 4.049 kr och man hade fått ett bidrag från skolkassan på 4.000 kr.

Efter att Östling slutat sin tjänst omkring åren1906-1907 fick skolan sin första kvinnliga lärare, det var ”Hanses” Anna Olsson född 1873 och död 1960 från Moje. Hon gifte sig med hemmansägaren Per Nordlöf på Heden. Hon tjänstgjorde 8 år i Bröttjärna och sedan 24 år på Hedens skola.

År 1915 till träder Viola Frisell – Brändhagen tjänsten och blir den sista läraren i Bröttjärna småskola.

Skolan läggs ner år 1941 och våren år 1952 beslutar ”Bröttjärna byamän” att inköpa småskolan till den summa som kommunen beslutar. I september samma år beslutar kommunen att överlåta skolan till byn. Sedan dess har byggnaden rustats, byggts om, byggts till och moderniserats.

Vad vi vet är det här den äldsta bevarade småskola som är kvar i Gagnefs socken.

När småskolan lades ner här i byn år 1941 fick barnen som gick i klasserna 1 och 2 skolskjuts, klasserna 3-7 fick cykla eller gå. Under krigstiden var drivmedlet gengas, när kriget var slut kom bensinen. Tysk Anders Älneborg Borgsheden som hade taxi då, senare övertogs tillståndet av David Wästöö Heden senare

Fjärsman Ernst Björklund och till slut Dala Trafik.

1936 togs riksdagsbeslut om obligatorisk 7-årig folkskola för alla i landet.