Berättelse av Oskar Rågfeldt nedskrivet år 1949. Oskar var född 1882.

I Bröttjärna har det bott samer.

Läs mer här...

DATA MOCKFJÄRD


1618-1640 MOCKFJÄRDS KAPELL.

1683 MOCKFJÄRDS KYRKOGÅRD.

1700 10/6 MOCKFJÄRDS KYRKA INVIGDES.

--------------------------------------------------

1902 "Vesuven" Brötjärna "den brinnande mossen" brann i ett 1/2 år.

1909 IOGT-lokalen invigd (Logen 2015 Dalens Lilja 18/11 1894 och Ungdomslogen Påsklilja 11/4 1904).

1911 29/12 Kraftverket i Lillstup invigdes. (Arbetet pågått i 4 1/2 år och kostat 4.800.000:-)

1914 Mockfjärds folkskola på Heden invigdes.

1917 Elektriskt ljus,Tanså hytta.

1917 4/11 Mockfjärds Koperativa Handelsförening bildades. (200 medlemmar-Insatskapital 10.740:-)

1920 Taxi.

1920 Missionskyrkan invigdes.

Telefonnummer i Mockfjärd: nr.1 Daniel Brandt, nr.9 Modigs affär, nr.13 Prästen, nr.22 Konsum, Holn, nr.25 Minas pensionat, nr.32 E.A.Ljungberg, skomakare, nr.33 Paul Jonsson, nr.39 Konsum, Heden, nr.40 Helmer Max, nr.48 Tore Sjöbergs affär, nr.50 Polis, nr.67 Olle Stääd.

1921 Hembygdsföreningen bildades.

1922 Demonstration i samband med förbudsomröstning, angående spritförbud.

1924 Mockfjärds kyrka renoveras.

1925 Prästen Gunnar Ekström slutar sin tjänst i Mockfjärd. Kom 1922.

1925 Gädd Lars Olsson Hoimberg ur tiden. Föddes 1850.

1925 Vattenledning på Heden.

1927 Då fanns det 40 radioapparater i Mockfjärd. Tidigare hade arrendatorn på Tanså hytta demonstrerat sin radio med högtalare i IOGT.

1931 Älvbro nr.2 byggdes. (nr.1 byggdes 1896 och bro nr. 3 invigdes 18/10-83)

1933 Vägen till FLODA VÄG 71 byggdes.

1935 Badhus i Mockfjärd.

1937 Kymnier Matts Mattson ur tiden-föddes 14/1 1853. Fru Britt-Silverbröllop 4/6 1900 och guldbröllop 4/6 1925.

1941 "Vik-Martin" ur tiden. Martin Lundkvist (1911-1941)

1944 Riksspelman Anders Frisell ur tiden. Föddes 1870. Minnessten 1948.

1946 Daniel Brandt ur tiden. Föddes 1857.

1948 Tvättstuga i Mockfjärd, Badhusparken.

1952 30/10 AB Elementhus, Invigningsfest.

1953 16/9 Konung Gustav den VI Adolf på Eriksgata i Mockfjärd.

1954 Mockfjärds kyrka renoverades.

1955 9/11 Den stora skorstenen vid Högbergssågen revs (efter 40 år)

1955 Klockstapeln invigdes.

1957 Ishockeyplan med omklädningsrum invigdes.

1966 Tandläkare till Mockfjärd.

1967 Konstnär Torsten Dahl ur tiden. Föddes 1903.

1968 "Pros-Kari" ur tiden. Föddes 1873.

1970 Högstadieskolan i Mockfjärd invigdes.

1973 Konstnären Olof=0lle Nordmark ur tiden. Föddes 1890.

1982 Elementhus och Dala-trä gick ihop.

1984 Församlingshemmet invigdes (Detta hus byggdes 1896 med virke Tanså hytta, kolhuset-virke framför allt till brobygget) f.d.Församlingshemmet kallades "SOLHEM".

1996 Renovering av Mockfjärds kyrka.

1996 Invigning av minigolfbanan i Badhusparken.

Denna stenyxa hittades på en åker straxt öster om Bröttjärna

 Byn Bröttjärna 

En anhalt fanns här tidigare där tåget stannade.

Läs mer om anhalten här...

Byn kan troligen räknas som en av de äldsta byarna i Gagnefs socken.

Den första bosättningen skedde troligen i närheten av där Bröttjärnaån mynnar ut i älven.

Forskare tror att människor redan vid 1000-talet e. kr. funnits här, efter som järnframställningsplatser har kunnat konstateras från 700-800 talet.

Man har även funnit en stenyxa vid Lövängsbäcken och en pilspets av flinta vid Löfsen.


1539 är det år då namnen på byborna omtalas första gången. Då utkom de första årliga skattelängderna, som upptar namn på skattskyldiga.

1539 bildades 12 bondelag i socknen (Gagnefs) med upp till tolv bönder i varje. Varje lag skulle gemensamt erlägga 3 mark i skatt.

Ett av bondelagen i Ljurbygge Treding, dit byarna Bröttjärna och Sähl hörde hade 11 bönder, men ingen av dem var någon storbonde.

Håkan Ersson svarade för uppbörden och redovisade för fogden. Han var nog den som hade det största hemmanet, ty han betalade för sin del 5 öre och 2 penningar i skatt. Ytterligare 3 Bröttjärnabor var med i laget.


På Wikipedia finns det ytterliggare information.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B6tj%C3%A4rna

Ur Dalahistorien, av Rune Lindström, hämtar vi följande två historier:


Förr i världen, innan landsvägen mellan byn Brötjärna och det övriga Mockfjärd var klar, gick den gamla vägen genom skogen över Brötberget.

Många kusliga historier berättades om "utbölingar" o.dyl.

Det var inte vem som helst som tordes gå där ensam i mörkret.

En hekarl hade ett gott öga till en flicka i Brötjärna, och när han på kvällarna gick den mörka vägen, var det ett ställe som han tyckte var särskilt kusligt. En kväll fick han sällskap med en brötjärnakarl, som talade om för honom, var de farligaste ställena var. Hekarln utbrast argt:

Djäklar, då ha jâ väri rädd på toku ställä!



Slaktare Johan skulle slakta en gris i en gård i grannbyn.

Husmodern var mycket skotträdd och hade aldrig sett en skjutmask användas. Just som skottet gick stöp även gumman.

Men hon hade sinnesnärvaro nog att genast fråga mästers

Ocken sköt du, måg eller sugga?



En annan gammal historia:

 

Min farfars (Oskar Rågfeldt) morfar Jans Matt Mattson var häradsdomare vid tinget och var kunnig vad gällde kvinnomål.

En dag i tinget avhandlades ett tjuvfiskemål och gubben somnade. Domaren avkunnade dom.

Nästa mål var ett våldtäcktsmål och domaren ville inte avkunna dom utan att höra Jans Matts åsikt, så gubben väcktes och domaren frågade honom vad han ansåg.

Jans Matts var kvar i det förra målet om tjuvfiske så han svarade:

”Jä tyck vi tar åv honom reskapen och ger honom villkorligt.”

 

Berättat av min far Bertil Rågfeldt

 

Brötjärna 26 juni 2019

Peje Rågfeldt

KONSTEN ATT FRAKTA TRÄKOL PA ÄLVEN

Som en följd av kraftigt ökad gruvbrytning vid Kopparberget i Falun och därmed ökad produktion vid rostugnar och hyttor i slutet av 1500- och början av 1600-talet krävdes mycket större volymer ved och träkol än tidigare. Det gällde bl.a. att vidga fångstområdet högst väsentligt och en inköpsorganisation bildades, kallat Vedkompaniet, som började sin verksamhet 1648.
Till en början transporterades kol från Gagnefs- och Mockfjärdsskogarna med häst ända till Falun. Som "bakfora" fraktades spannmål, malt, sill m.m. Forvägarna till Kopparberget som utnyttjades enbart vintertid kunde uppgå till mer än 5 mil.
Detta fick till följd att man började pröva möjligheterna att använda älven för flottning av kol liksom för timmer och ved. Man kan dock föreställa sig att det inte gick utan förvecklingar men så småningom lyckades man. Att lösa problem av det slaget vittnar om en målmedveten inställning som man måste förundras över, då något liknande tillvägagångssätt inte fanns att efterhärma. Då flottarna från Väster- och Österdalälvarna kom fram till Forshuvud vid Ängesgårdarna drogs de upp på land och kolet fraktades i första hand med häst och släde till Kopparberget. Timret i själva flottarna såldes och användes sedan till husbyggnationer, medan det "grannare" virket fick bli ved.
Nämnda unika fraktmetod omvittnas i flera reseberättelser från 1700-talet. I samband med Linnés besök i Mockfjärd 1734 skriver Linné att "Vid stranden av Västerdalälven låg åtskilliga pråmar eller kolflottan. Fyllda av kol skickades de i väg med den starka strömmen utför älven. På några ställen hade man gjort strandskoningar av tall och granris".
Abraham Hulphers har från ungefär samma tid lämnat den mest utförliga beskrivningen och anger att "Kolflottan byggas här vid stränderna om vintern och föras igenom nog så stridiga forsar till upplagsplatser ovanför Forshuvud i Tuna. Dessa flot misslyckas sällan, ehuru de med största äventyr styras genom forsarna. Bottnarna utföras av ungt grantimmer med tvärband sammansatta, dess höga bräddar eller väggar endast av kluvet gärdsle, som i orten kallas ro. När kolen är undankörda säljes bottnen till byggnadstimmer och kolved åt tunaborna. Ett sådant flot kan rymma 20 till 40 stigar kol d.v.s. mellan 40 till 80 m3". Tyvärr saknas tydliga anvisningar om hur flottarna byggdes. Med hjälp av fantasi och ett visst mått av byggnadskonst, som fortfarande behärskas av folk på orten, har vi försökt återskapa en flotte som någorlunda liknar de som användes i gångna tider. Flotten är placerad på kolarområdet vid Gammelgården i Lindbyn. Den är byggd i ett förminskat format och har ett lastutrymme på 10 m3, vilket innebär ungefär en femtedel så stor som medelstorleken på de i praktiken använda